jag är rädd..

Rädd för att du helt plötsligt kommer sluta andas.. Tappa greppet om allt och bara ligga medvetslös på golvet.. Utan någon i närheten som kan hjälpa dig... Utan mig där. Jag hatar att se dig plågas! Hatarhatarhatar. Det är det värsta jag varit med om. Och att du varit såhär under en sån lång tid. Jag vill verkligen inte att du ska må såhär. Jag vill att du ska må bra. Och vara den personen som jag vet att du är. Men den personen är du inte nu. Jag skyller absolut ingenting på dig. Jag förstår dig. Men ändå. Jag vill inte.. Jag är så otroligt rädd. Jag vill verkligen vara med dig. För att se om du andas, och att du är vid medvetande och så vidare. För jag känner mig jätte hemsk som inte kan hjälpa till. Hemsk och hjälplös.. Jag vill så gärna göra allt bra.. Men jag vet att jag itne kan det.. Och det skrämmer mig.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0